Stefan Wahlberg skriver följande kolumn i Metro idag:
” Fram till 1965 kunde kvinnor inte bli våldtagna inom äktenskapet och fram till 1984 kunde män överhuvudtaget inte våldtas. Detta är två exempel på sexualbrottslagstiftning som genom åren har varit både verklighetsfrämmande och könsdiskriminerande. Värst utsatta genom historien har givetvis kvinnorna varit.
Så sent som 2005 kom en helt ny lag på området. När domstolarna bedömer vilka gärningar som ska rubriceras som våldtäkt ska de numera se mer till den sexuella kränkningen än till själva gärningen.
Dessutom räcker det med att offret sover för att ett övergrepp ska kunna rubriceras som våldtäkt. Två domar från Högsta domstolen stakar ut vägen för hur den nya lagen ska tillämpas. I båda domarna är brottsoffren 17 år gamla – i det ena fallet en flicka och i det andra en pojke.
I fallet med flickan handlar det om en föräldrafri fest som slutar med att flera ungdomar somnar i en dubbelsäng. Flickan vaknar mitt i natten av att en av hennes killkompisar har handen innanför trosorna och ett finger inne i underlivet. Högsta domstolen anser att händelsen är så allvarlig att han ska dömas för våldtäkt. I det andra fallet handlar det om en pojke som är provanställt på ett företag. Han befinner sig på tjänsteresa med sin 52-åriga (manliga) chef som han delar hotellrum med. De dricker alkohol och pojken somnar.
Han vaknar på natten av att chefen onanerar hans könsorgan. Högsta domstolen anser inte att händelsen är så allvalig att chefen kan dömas för våldtäkt utan ”bara” för sexuellt tvång.
Så vad är skillnaden? Är mäns sexuella integritet mindre värd eller är den mer svårkränkt än kvinnors? Eller handlar det, trots allt, om den fysiska gärningen? Jo, Högsta domstolen anser att ett ”inträngande i kroppen typiskt sett utgör de mest kränkande sexuella övergreppen”. Alltså: När en hand används som manligt könsorgan vid ett övergrepp så är det mer kränkande än när en hand används som kvinnligt könsorgan i en identisk situation.
Mina tankar går till feministen Maria-Pia Boëthius som i ”Kvinnlig uppslagsbok” från 1991 beskriver att det är ”gamla myter och fördomar” som styr rättsordningen när det gäller sexualbrott.”
Men herrregud! Man tror inte att det är sant! OK för att en vådltäkt innebär att man tränger in i en annan person under våld och hot – men då kan rimligtvis inte heller en kvinna anmäla någon som tafsar för våldtäkt. Och sover man eller är tillräckligt full- nej, för mig är det inte våldtäkt, men det är famimej grovt sexuellt utnyttjande- och det ska straffas hårt! Och grovt sexuellt utnyttjande och tafsande mot någons vilja är INTE okej. Oavsett om det är en man som tafsar på en kvinna, en man som tafsar på en man, en kvinna som tafsar på en kvinna eller en kvinna som tafsar på en man.
När det gäller kvinnor verkar man se till den sexuella kränkningen, när det gäller män verkar man se till den sexuella handlingen. Ska inte likartade brott dömas lika?