Ivar Arpi är på min sida!

Nu har jag varit ute på vift tillräckligt länge, så nu får det bli lite ordning på bloggandet.

Nåväl, för några dagar sedan läste jag en ledare av Ivan Arpi i Svenska dagbladet som säger allt. Han skriver det alla vet men ingen säger högt – att näthatet inte bara drabbar kvinnor.

Birgitta Ohlsson och Maria Arnholm, båda folkpartistiska ministrar och liberala feminister, tar strid mot näthatet. De ger Ungdomsstyrelsen i uppdrag att vägleda unga i hur de bör agera när de hotas eller kränks på nätet. Det är ett välkommet initiativ, menar Arpi, och Pinglan håller helt med. Men dessa ministrar fokuserar enbart på det hat som drabbar kvinnor.
Men hat drabbar inte bara kvinnor, och det härjar inte bara i kommentarsfälten. Anton Abele sommarpratade om hur han sedan ha var 15 år inledde kampen mot gatuvåldet. Sedan dess får han dagliga mejl om hur ful och dum han är – av etablerade journalister och offentliga personer!

Ledarskribenten Jonna Sima kommenterade på Aftonbladets ledarblogg Peter Wolodarskis sommarprat tidigare i sommar. Under rubriken ”Dålig musiksmak på DN” konstaterar hon att musikvalet lika gärna skulle ”kunnat ha gjorts av en 85-åring som av ett mycket litet barn. Det säger kanske en del om Peter Wolodarskis person?”
Jonna Simas observation säger förstås ingenting om Peter Wolodarski, men väl om henne själv och om det öppna förakt man ofta tillåter sig inom vänstern, även inom etablerade forum.
Hånet och hatet betraktas alltså som legitimt så länge det kommer från vänster. Detta är vad Paulina Neuding kallade för ”det goda, fina hatet”. Vänsterns förakt betraktas som progressivt, och får fritt spelrum i offentligheten.

Till exempel kallas kritik av feministiska teorier för kvinnohat, exempelvis av Maria Sveland i hennes senaste bok Hatet från tidigare i år. Den som inte är feminist på rätt sätt är kvinnohatare.
Och Roland Poirier Martinsson häcklades i P3:s humorprogram Tankesmedjan. Han kallades ful, jämfördes med Hitler – och ett antal gånger med en bajskorv.
Detta skedde inte i ett kommentarsfält, utan i public service-radio.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/hatet-drabbar-fler-an-kvinnor_8375958.svd

Jag undrar också när man ska uppmärksamma detta? Visst, man måste kunna skoja med andra personer, men att kalla dem för Hitler och bajskorv är väl ändå lite väl magstarkt?
Att man är kvinnohatare om man inte är radikalfeminist, att man är rasist om man är kritisk till invandrarpoliken och att man önskar livet av andra om man vill att cannabis ska bli legalt, det är ju inte ens en nyhet längre, så det är hur bra som helt att Ivar Arpi skriver denna lilla ledare!

http://www.expressen.se/debatt/nathat-mot-kvinnor-ett-demokratiproblem/
http://www.dn.se/old-kultur-noje/kulturdebatt/tyckarna-som-dikterar-debattklimatet/

Denne centerpartist har helt rätt, vänsterns hat är lika otäckt som högerns!
http://mikandersson.blogspot.se/2013/07/vi-maste-fa-stopp-pa-vansterns-utbredda.html

Ivar Arpi skriver dessuotm att det är skillnad på hat och hot. http://blog.svd.se/ledarbloggen/2013/07/27/skillnad-pa-hat-och-hot/
Det görs alltför sällan skillnad mellan hot, hat och förtal. Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg tvingas leva med polisbeskydd sedan hon inledde en granskning av nätsajten Avpixlat. Det är hot. Spyor om hur dum eller ful någon är är inte hotfullt, även om det är obehagligt. I Instagram-målet rörde det sig om förtal, vilket är väsensskilt från hot. Och visst ifrågasätts kvinnors sätt att vara säkerligen mer än mäns, även om män får ta tillräcligt med skit för hur de är de också. Men det finns en annan dimension också. Den hånfulla, och inte sällan även hatiska attityden som förekommer på vänsterkanten är inte heller något som ska relativiseras. Mobbningstämningen som så lätt uppstår. Dreven. Det är inte bara feminister och kvinnor som drabbas, och därför bör näthatsdebatten breddas.

Yterligare en blogg som skriver om skillnade mellan hat och hot: http://snowrollersden.blogspot.se/2013/07/var-gar-gransen-mellan-kritik-och.html

http://fnordspotting.blogspot.se/2013/07/nathatets-dubbla-mattstock.html

http://motpol.blogspot.se/2013/07/skit-pa-natet-gors-till-en-kvinnofraga.html

Det är ju bland annat denna ensidiga debatt om att det BARA är kvinnor som det är synd om som gör att jag ALDRIG skulle kalla mig feminist. Så därför är det skönt att det finns de som uppmärksammmar att faktist både män och kvinnor får ta en massa onödigt skit.

Kram Pinglan

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: