Man vill verkligen ha sitt lilla A-barn!

En internationell debatt om surrogatmödraskap har flammat upp efter fallet med en thailändsk surrogatmamma som lämnades med en nyfödd pojke med Downs syndrom, medan föräldrarna tog den friska tvillingflickan. Flera etiska dilemman lyfts fram kring den känsloladdade frågan.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/debatt-om-surrogatmodraskap-efter-att-baby-overgavs_3796532.svd

Ja, tacka fan för det! Dels kommer frågan upp om hur etiskt okej det är att fattiga i tredje världen måste föda barn till folk som kanske inte ens vill ha ungen då den är född – så varför då utnyttja kvinnor och mer eller mindre tvingas till att gå igenom en graviditet? Dels kommer frågan upp om barn är en rättighet – hade de övergett barnet om de hade kunnat föda det själva om det inte hade motsvarat deras krav på ett A-barn!

Vissa talar om ett internationellt avtal om surrogatmödraskap. Men frågan är laddad med länder som Spanien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna som helt förbjuder surrogatmödraskap. I Sverige håller regeringen på att utreda om surrogatmödraskap utan vinstintresse ska tillåtas.

Men det kan handla om vinstintresse även om det tillåts. Tänk er att ni inte kan få barn – men era systrar som inte vill bli gravida eller ha barn i någon form kan utsättas för psykiska påtryckningar!

Nu kanske någon säger att ska man tillåta spermadonationer till lesibiska, ofrivilligt barnlösa heterosexuella par och ensamstående kvinnor, så ska man tillåta surrogatmödraskap till homosexuella män, heteropar och ensamstående kvinnor. Visst i konsekevensens namn, men då säger jag snarare att inget bör vara tillåtet. Barn kan vilja veta sitt ursprung, och, som jag sagt innan: Barn är ingen mänsklig rättighet.

Nu säger någon att de mår dåligt av att de inte kan få barn eller att det är svårt att adoptera (vilket jag håller med om att det är sjukt som fan). Men barn är inte någon rättighet eller skyldighet, det är en möjlighet. Föds man homo är det kanske naturens sätt att minska överbefolkningen. Och om man inte pippar runt som en galning som ensamstående så blir man inte på smällen eller gör någon med barn. Och för alla heterosexuella så, tja, GÅR det inte. Alla som vill bli fotbollsproffs eller rockstjärnor lyckas inte heller, fine, that’s life…

Och här blir det ju extra tydligt varför det är så egoistiskt att skaffa barn. Man vill kväsa det med sina förväntningar, leva genom dem och visa omvärlden vilka lyckade föräldrar man är!

Hoppas att detta själviska och hjärtlösa par exponeras och skämmas för denna fruktansvärda försummelse!

http://www.dn.se/nyheter/varlden/overgav-downs-syndrom-barn/

Och förresten, det finns många som faktiskt kan se värdet i ett barn med funktionsnedsättning också. Denna dikt skrevs av Emily Pearl Kingsley år 1987:

”Välkommen till Holland”

”Jag blir ofta ombedd att beskriva hur det är att ha ett annorlunda barn. Jag vill här försöka hjälpa människor, som inte fått erfara denna speciella upplevelse. Det känns så här:

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semester – till Italien. Du köper en packe resehandböcker och sätter igång med att planera vad man skall uppleva och se. Colosseum, Michelangelos staty David, Venedigs gondoler. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande. Efter några månader av otålig väntan kommer slutligen den stora dagen. Du packar väskan och ger dig iväg. Efter några timmar landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: ”Välkommen till Holland!”

”HOLLAND?” säger du. ”Vad menar du med Holland? Jag är bokad till Italien! Det är meningen att jag skall vara i Italien. Jag har hela mitt liv drömt om att resa till Italien.” Men det har skett en ändring i resvägen. De har landat i Holland och du måste stanna där.

Det är viktigt att förstå, att du inte har komit till ett förskräckligt, motbjudande, smutsigt ställe, fyllt av fattigdom, svält och sjukdomar. Det är bara till en annorlunda plats. Så du måste ge dig ut och köpa nya resehandböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att träffa en helt ny grupp med människor, som du aldrig annars skulle mött.

Det rör sig bara om en annorlunda plats. Det går lite saktare än i Italien. Men då du varit där ett tag och hämtat andan, ser du dig omkring och börjar märka, att Holland har väderkvarnar. Holland har tulpaner. Holland har till och med Rembrandt. Men alla du känner reser fram och tillbaka till Italien och alla skryter om hur fantastiskt underbart de haft där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga: ”Ja, det var meningen att jag också skulle dit. Jag hade planerat det.”

Och denna smärta kommer aldrig, aldrig försvinna, därför att saknaden av drömmen är en väldigt betydelsefull saknad. Men om du tillbringar resten av ditt liv med att sörja att du inte kom till Italien, kommer du aldrig att bli fri så du kan njuta av de fantastiska, underbara upplevelser, som Holland har att erbjuda.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: