Ska samhället bekosta individens beslut?

Om valet att försöka skaffa barn är individens, kan inte försörjningsplikten i första hand läggas på staten, kan man läsa i en krönika av Hanne Kjöller.

http://www.dn.se/ledare/signerat/hanne-kjoller-mer-moralism-an-realism/

Så sant. Är det verkligen en rättighet att ha barn om man inte kan försörja dem? Vad säger barnkonventionen om det?

Visst kan barn till exempel växa upp med ensamstående föräldrar av olika omständigheter, men är det något att sträva för i sig?

Vissa vuxna är jäkligt egoistiska, om ni frågar mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: