Vår narkotikapolitik bygger på inspiration från Mao och Stalin

Sverige har blivit självförsörjande på cannabis. Hur kunde det ske här av alla ställen? Lars Berge berättar historien om hur vi byggde vår narkotikapolitik på inspiration från Mao och Stalin.

http://www.svd.se/sverige-cannabisodlarnas-paradis/om/kultur

Sedan cirka fem år tillbaka är Sverige självförsörjande på cannabis. Och det är inte bara unga killar som odlar så det står härliga till. En 74-årig pensionär hade rökt på sedan 1958 och ansåg helt riktigt att han var gammal nog att själv bestämma över sin fritid. Inte heller alla som odlar i storskaliga mängder är kriminella. Ett yttrande från Kriminalvården beskriver en 36-årig man som inte förekommer i belastningsregistret och som lever under ordnade sociala förhållanden. Efter att ha läst in gymnasiet på komvux har han drivit eget företag inom cykelförsäljning och reparation och haft en anställning som personlig assistent. Till fritidsintressen räknar han cykling och friluftsliv.

Men den som fick den svenska narkotikapolitiken att se ut som den gör idag. Enligt Nils Bejerot var knarket en smitta som hotade att ödelägga folkhemmet. Därför skulle narkomanerna spärras in i stället för att få terapi. Och även om Nils Bejerot till slut tog avstånd från stalinismen upphörde aldrig hans beundran inför Sovjetunionens och Kinas rationella lösningar på narkotikaproblemet. Med Maos arbetsläger för opiumrökare som förebild föreslog Nils Bejerot att straffet för innehav av narkotika skulle vara skogsröjning i Norrland.

I Sverige tycks man hålla fast vid Bejetrots linje. I andra delar av världen ser det helt annorlunda ut. Idag ingår de amerikanska staterna Alaska, Washington, Oregon och Colorado i den del av världen där det är tillåtet att inneha, använda och sälja marijuana. Ytterligare 23 amerikanska stater, plus Washington DC, har tillåtit medicinskt bruk av cannabis. I Portugal, Uruguay och Nederländerna är marijuanan avkriminaliserad. Får FN:s tidigare ledare Kofi Annan och Världshälsoorganisationen WHO sin vilja igenom kommer resten av världen inom kort att följa efter.

Ordförande för LUF, Liberala ungdomsförbundet, heter Linda Nordlund och är 27 år. Hon har själv testat marijuana och ser inget problem med att folk röker en joint då och då. Då hon testade första gången var hon över 20 år och hade noga läst på om riskerna med att röka cannabis. LUF-ordföranden ser betydligt större faror med den svenska narkotikapolitiken än med rekreationellt bruk av marijuana.

– Jag träffar ungdomar som på grund av prickar i belastningsregistret och betalningsanmärkningar till följd av böterna för innehav förhindras att skaffa bostad och arbete. De tvingas inleda sina vuxna liv i utanförskap. Rättsamhället stämplar dem som missbrukare.

En legalisering skulle, enligt Linda Nordlund, innebära att produkten kunde kontrolleras och beskattas istället för att göda organiserad brottslighet. Hon följer utvecklingen i USA med stort intresse. I Los Angeles finns fler marijuanaapotek än Starbucks.

Och i Colorado får man skatteintäkter och en stor tillväxt på grund av att cannabis blivit legalt. Vilket innebär fler jobb och en tryggare miljö.

Ändå vill inte våra politiker gå samma väg. I stället talas det om ungdomar som upplever livet som meningslöst för att de puffar. De tror att de blivit psykiskt sjuka.

Tja, så kan det gå då man vet att man gör något som är förbjudet. Det kan ju få vem som helst att bli nojjig och deprimerad.

Nej, som sagt, har någon ett bra tips om nåt schysst jobb i Amsterdam, så säg till!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: