Johannes Klenell skriver i Aftonbladet ett man får säga vad man vill i detta landet. Och att det är viktigt att man säger emot det som inte anses vara PK.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article21990456.ab
Fine, jag kan lugnt hålla med om att man inte ska tiga om det något man tycker är fel. Vill man att Pippis pappa ska heta något annat så ska man säga det. Till och med självaste Astrid Lindgren menade ju på att Pippi inte var rasist.
Men jag håller då rakt inte med om att man kan säga vad man vill. Folk blir uteslutna ur facket om de är aktiva i ”fel” parti. Folk får inte jobb om de inte har ”rätt” åsikter. Säkert är det så att många bara KÄNNER sig tystade, men många ÄR också tystade.
Jo, jag står för mina åsikter, men jag ÄR försiktig med VAR jag yttrar dem. Just nu är jag arbetssökande, så då UPPLEVER jag att jag MÅSTE ligga lågt.
Marcus Birro håller sig närmare sanningen än Klenell. Han menar att man kan säga vad man vill, men man kan få betala ett högt pris för det. Man kan både få sparken och få ta onödigt hot och hat. I demokraturer försöker majoriteten tysta dig.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article22011904.ab
Så ser verkligheten ut för många.
I Kina och Iran tycker antagligen politikerna också att yttrandefrihet råder…
Så – min önskan för de nya året är att åsiktskorridoren vidgas!
Pinglans Tankar - den ej politiskt korrekta bloggen 
Kommentera