Förbud skapar fler förbud

Debatten om slöjor har intensifierats denna sommar. Här sammanfaller flera av samtidens mest brännande frågor: religion/islam, feminism, integration och identitetsfrågor.

Inte konstigt, kanske, att debatten blir känsloladdad och ofta förvirrad. Plötsligt vill (höger)debattörer, som annars vill minimera statliga ingrepp och förbud, lagstifta mot vissa klädesplagg, och (vänster)debattörer, som brukar förespråka genusmedvetenhet och lika chanser för könen, försvarar könsseparatistiska, heltäckande slöjor.

http://www.svd.se/slojforbud-foder-fler-forbud/om/kultur

Själv kan jag just vara både för och emot förbud. Å ena sidan – just för att man talar så mycket om hur förtryckta kvinnor är och talar om vår jämställdhet som något typiskt svenskt och något bra, så bör man inte ta upp detta beteende att täcka håret i Sverige igen. Det försvann från landet på 1900-talet och också i Sverige går vi väl framåt- eller?

Å andra sidan så håller jag med dem som säger att man måste få klä sig som man vill. Som tjej måste jag själv få bestämma vad jag vill ha på mig – utan pekpinnar från vare sig feminister eller imaner! Alltså måste jag själv få välja om jag vill ha högklackade skor  – eller inte – eller slöja – eller inte!

I debatten råder dessutom stor sammanblandning mellan olika sorters slöjor (heltäckande som niqab och burka och huvudduken hijab) och sammanhang (skolor, offentliga platser). Jag har inget emot om någon har hijab eller sjalett på stan om man har en bad-hair-day, men om jag är på jobbet kanske jag inte ska ha keps på mig inomhus om jag vill bli tagen på allvar, och detsamma borde gälla hijab och sjalett!Att bara visa ögonen – ja, om det är snöstorm eller sandstorm ute och man måste skydda kroppen. Då måste ju både män och kvinnor få skyla sig. För det är ju faktiskt det som var meningen med kläder från början – att skydda sig mot klimat och väder!

Sedan är det ju kul med mode, vintage och olika sorters kläder, men det får jag ta i ett annat inlägg…

I Frankrike råder slöjförbud i offentligheten, men ett grundläggande faktum, som alltför ofta glöms bort i den svenska debatten, är att den franska lagen inte är ett förbud mot just huvudduk i skolan, utan ett förbud mot demonstrativ användning av religiösa dräkter och symboler – däribland huvuddukar, kippor, turbaner och stora kors. I Frankrike anses ens religion eller icke-religion vara vars och ens privatsak.

Lagens förespråkare brukar lyfta fram flera positiva konsekvenser:

  • Trots initialt motstånd har lagen kommit att bli allmänt accepterad, även bland muslimer, och den skapar relativt få problem. De allra flesta flickor som bär slöja tar helt enkelt av den i skolan.
  • När skolan blir fri(are) från religiösa symboler uppstår en större jämlikhet mellan elever. Ett allmänt förbud gör tydligt för alla vad som gäller; skolor, lärare liksom enskilda flickor behöver inte själva ta ställning. Detta är särskilt positivt för yngre barn, där frågan om ”fritt val” är högst komplicerad.
  • Eftersom slöjan är kopplad till en historia av förtryck av kvinnor kan förbudet underlätta flickors frigörelse.
  • Förbudet kan också främja integration – historikern Emmanuel Todd menar till exempel att motståndet mot slöjor i Frankrike har bidragit till att det är fler blandade äktenskap där än i till exempel Storbritannien och USA, eftersom slöjan blir en tydligare markering av ”vi” och ”dom”.

 

Men det finns också en hel del tungt vägande argument mot förbudet. För ett par år sedan förordade rentav en utredning beställd av regeringen ett avskaffande av lagen.

  • Ett förbud mot religiösa symboler som i praktiken gäller främst slöjor uppfattas lätt som ett misstänkliggörande av muslimer och kan stärka islamofobin.
  • Integrationen kan försvåras då vissa grupper radikaliseras som en protest mot lagen och flickorna blir än mer isolerade och utsatta.
  • Att förbjuda människor att klä sig som de vill och fritt utöva sin religion går emot grundläggande rättigheter.
  • Lagen är svår att tillämpa (en tvistefråga gäller huruvida lång kjol ska betraktas som religiös dräkt) och den förbiser att symboler ändrar betydelse. En slöja kan stå för förtryck och underkastelse, men kan också användas som ett uttryck för protest och självständighet.
  • Förbudet mot religiösa symboler i skolorna har inte satt punkt för debatten, utan snarare givit den bränsle. År 2010 blev det förbjudet att täcka ansiktet på offentliga platser. År 2012 fick skolor rätt att förbjuda föräldrar som bär religiösa symboler att följa med på skolutflykter. Det pågår heta debatter om att förbjuda slöjor i förskolor, privata företag och på universiteten.

Det kan jag förstå, och jag håller också med om att det som talar emot förbudet för mig är just att förbud har en tendens att skapa fler förbud. Och att förbud många gånger skapar ännu fler problem än om man tillåter, där behöver vi bara titta på cannabisförbudet.

Då kan jag snarare sälla mig till de som säger, att fine, du får gärna bära slöja på stan, men kalla mig inte främlingsfientlig om jag inte anställer dig. Ty din klädsel säger en del om hur du ser på mig som inte bär slöja.  Även om det inte behöver vara så att du är förtryckt eller terrorist så står detta plagg för mig som sekulariserad från en annan kultur än du för något annat.

Sitter vi hemma hos mig och fikar så skiter jag i om du är nudist eller troende muslim.  Jag värderar helt andra egenskaper hos dig. Som till exempel att du inte är förbudsivrare eller PK.

Kram!

 

3 svar so far »

  1. 1

    thomask69 said,

    Lagboken, som är tjockare än Bibeln, innhåller enorma mängder förbud. I mitt försök till bok har det löst med en lag. Kortfattat till ”var god”. Allt är tillåtet så länge det är gott. Öppet för tolkning, men inte tillåtet för människor att tolka. ”Straffet” blir en förlåtelse och ”omprogramering”. All kraft läggs i förebyggande syfte genom utbildning i godhet och utradering av mental ”ondska”.
    Detta låter naturligtvis som galenskap, men vi vet skillnad mellan ond och god. Och med hjärnskanning kan vi se skillnader mellan goda och onda hjärnor. Och ny teknik kan förändra våra hjärnor så att alla blir goda.
    Tyvärr så finns det för många”onda” på maktpositioner i världen. Så det blir ingen lätt sak att göra världen god.
    Men det är värt ett försök.

    Eller vad tycker du?

    • 2

      Pinglan said,

      Problemet är ju just att identifiera vad som är ont och vad som är gott. De tio budorden är väl ett rättesnöre, men även där står det ju en hel del som idag kan tyckas bra oldschool, som att man inte ska ha begärelse till din nästas slav. Man ska väl inte ha begärelse till slavar över huvud taget!

      Sedan kommer man väl åter till vad som är ont och gott. Vi är väl alla överens om att Hitler var ond, men han gjorde vad han trodde var bra för Tyskland. Till exempel.

      Därför tror inte jag på programmering av hjärnor till att bli ”goda”. Det är fascism om något.

  2. 3

    thomask69 said,

    Jag vet att det låter hemskt när man hör det första gången.
    Men det har gjorts studier på hjärnor i många år och slutsatsen är enkel.
    Ondska är brist på empati.
    Om man inte kan se hur någon annan mår kan man inte vara god.
    Kan vi ”bara” få våra hjärnor att fungera med en empatisk kompass kommer ondskan försvinna.

    ”Gör inte något mot någon annan som du inte skulle vilja att dom gjorde mot dig.”

    Enkelt för en god människa, men svårt för en ond att förstå.

    (Hitler var inte empatisk. Han hade behövt utbildning och medinicering.)

    Moses försökte säkert bara skapa ordning i en anarcistisk värld. Ingen lyssnade på honom, men dåtidens skrockfulla människor vara rädda att bli straffade av en Gud. Så Moses hittade på att budorden var Guds verk och då lyssnade de flesta.

    Fascism är förtryck och används bara av empatilösa individer.


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: