Vart flyr vi undan normkritikens kultur?

Regeringen vill använda våra muséer som ideologiskt verktyg mot Sverigedemokraterna. Man ska ha framtidsfokus och visa världen i stället för omvärlden!

http://www.svd.se/bah-kuhnkes-kulturpolitik-hotar-kulturarvet

Men det är ju samma sak som att utplåna vår historia. Om våra museer ska tänka PK och normkritiskt så skulle man ju förneka att vi har en mörk historia av till exempel rasbiologi och förföljelser av romer till exempel. Ty tänker man i ett framtidsfokus så är det kanske de som vi idag kallar rasifierade som bor i Sverige. Vad kommer de att få veta? Att det en gång bodde folk med ljus hy som tack och lov är borta nu? Syrisk och iransk historia?

Och om folk målade tavlor med rasistiska motiv förr, ska de inte få ställas ut på våra muséer? Oavsett om det blir en debatt eller det tystas ner, så kommer SD snarare att gynnas än att motarbetas.

Men det för tillfället styrande normen är att få folk att tänka rätt. Det vill säga, muséernas uppdrag är att stötta den rådande politiken. I Kina sägs det att det är bättre att vara röd än korrekt, och det tycks gälla i Sverige också. I alla fall om muséer ska sprida tankar om genus i stället för att sprida kunskap om de föremål som ställs ut. Om muséer ska lära ut normkritik till besökare och personalen ska få utbildning i queer och rasifiering.

Ska inte muséer vara fönster mot vår omvärld och vår historia i stället för att få besökare att känna självhat för att de är vita och heterosexuella?

Det är farligt om kulturlivet, medier och myndigheter görs till redskap för den rätta ideologiska läran. Det borde historien ha lärt oss.

Det riskerar också att fördumma oss. När expertkunskaper blir mindre värda än vilken sexuell orientering eller hudfärg du har befinner vi oss på ett sluttande plan. Då riskerar även verkligheten att läggas till rätta – alla har rätt till sin subjektiva sanning och historien blir vad vi gör den till.

Det goda samhället har aldrig skapats genom att fostra människor i den rätta läran. Tvärtom gäller det att slå vakt om det fria meningsutbytet, kunskapens egenvärde och förmågan till omprövning.

Först så kan vi stoppa irrläror.

http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/radda-museerna-fran-normpoliserna/

Med vilka principer ska Bah Kuhnke & Co försvara kulturens oberoende ställning den dag som SD eventuellt får inflytande över kulturpolitiken?

Och med vilka argument ska man värja sig mot framtida generaldirektörer som blir illamående när de hör Gudrun Schyman lägga ut texten om feminism? Eller en UR-ledning som ordnar temadagar om svenska värderingar?

Såväl vårt eget 70-tal som exemplen från dagens Polen och Ungern borde ha lärt oss farorna med att låta kulturlivet och andra institutioner politiseras.

Det som är inne i dag blir lätt ute i morgon.

Inser vi inte det så är diktaturen redan här.

 

 

1 Response so far »

  1. 1

    thomask69 said,

    Demokrati är majoritetens diktatur. Är majoriteten på ett sett så blir besluten därefter.

    Vi föds utan kunskap. Vi lever i en tid där ny kunskap erövras fortare än någon tid före vårt nu.

    Politik och demokrati behöver moderniseras.

    Jag tycker personligen inte att beslut skall tas av personer utan ordentlig kunskap i ämnet.

    Våra politiker är proffs på att vara politiker. Dom är duktiga på att ha åsikter.

    Vi behöver ett nytt verktyg. AI liknande IBM Watson:s The Debator skulle vara en hjälp.


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: