Jag har alltid varit oempatisk – men sympatisk

Alex Schulman tycker det är sorgligt att folk tycks ha förlorat empatin mot tiggare och flyktingar idag. Till skillnad för ett år sedan då bilderna på döde Alan spreds över världen.

http://www.expressen.se/kronikorer/alex-schulman/empatin-finns-inte-langre-kvar-bland-svenskarna/

Jag var emot den flyktingpolitik som fördes redan då. Även om jag tyckte och tycker att det är hemskt att folk dör i medelhavet. Jag ger inte pengar till tiggare –  och jag ser både fördelar och nackdelar med tiggeriförbud, vilket jag har bloggat om tidigare.

Aldrig att jag har gått fram till tiggare och sagt att de inget får, men då jag har hälsat på dem som har hälsat på mig och de börjar tigga pengar så säger jag till dem att det inget blir!

Sedan kan man fan inte göra som Schulman och tala om empatilöshet som ett drag hos svenskar. Rasism någon? Att folk är empatilösa idag beror nog snarare att de MÅSTE stålsätta sig då de börjar vakna och inser att den nuvarande politiken inte håller, att politiker och journalister bara ger en bild av verkligheten och att poliser mörkar.  Om man då lägger in känslor så tänker och känner man att vi måste ta hit hela världen eftersom de har ett helvete i sina hemländer. Ser man då att det är på väg åt samma håll här så kommer förnuftet in – och  man måste stänga av för att inte bli tokig.

Att vara för känslosam ÄR inte heller bra, anser jag. Man handlar ofta helt sinnessjukt då. Oavsett om man till varje pris ska bli kär i någon som kanske inte är bra för en (och JO, jag anser att man styr mer över sådana känslor än över många andra) eller om det gäller att vi ska importera fattigdom, arbetslöshet och bostadsbrist.

Så helt klart lider jag med flyktingar, och jag tror inte på stängda gränser. Lika lite som jag tror på att ta hit hela världen.

Sedan är det upp till er om jag är en rasist och svenskjävel. Jag vet ju själv var jag står. Även om det antagligen räknas som Aspergers syndrom. Ty känner du inte som andra eller handlar som andra anses man ha problem.

 

2 svar so far »

  1. 1

    Asp said,

    Det vore kanske lämpligt om man lär sig skillnaden mellan empati och sympati innan man skriver en tidningsartikel som berör detta. Att känna empati betyder inte alls att man känner ett behov av att hjälpa någon – egocentrerade manipulatörer, ja regelrätta sociopater, använder sig exempelvis gärna av sin empatiska förmåga för att få vad de vill. Jag förstår naturligtvis vad Schulman vill säga, men trovärdigheten i en artikel dras ner när författaren inte klarar av att skilja mellan olika begrepp.

    Artikeln i sig är väl ganska tafflig. ”De allra flesta av oss”, skriver Schulman och menar att ”vi” brast ut i gråt. Vad baserar Schulman det påståendet på? Det egna troendet och tyckandet, misstänker jag, men det är inte så det framställs. Schulmans oförstående till vad han tycks anse vara en utbredd ”empatilöshet” vittnar för övrigt ironiskt nog om Schulmans bristande empatiska förmåga gentemot dessa människor.

  2. 2

    thomask69 said,

    Sanningen är att det är det nuvarande globala samhällssystemet som skapar orättvisa i världen. Det finns mer mat i världen än vad Alla behöver. Även om Alla åt sig mätta fem gånger om dagen så skulle det finnas mat kvar. Om man använde ett intelligent fördelningssystem i världen liknande det The Venus Projekt föreslår så skulle vi inte behöva ha dåligt samvete för att vi har det så enormt bra i Sverige.
    Empati är bra. Men man måste göra något också. Annars är man bara en drömmare.


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: