Först var det #Janouchgate. Inte bara den samlade tyckarkåren utan till och med statsminister Stefan Löfven (S) hade en åsikt om huruvida författaren Katerina Janouch hade återgett en rimlig bild av Sverige i tjeckiska medier.
Nu har till och med USA:s president bidragit till debatten om Sverigebilden. I ett tal i lördags sa Donald Trump: ”Se på vad som hänt i Tyskland, se vad som hände i går i Sverige. Sverige? Det kunde ni inte tro, va? Vem hade kunnat tro det? De tog in en massa människor, och fick fler problem än de trodde var möjligt.”
Detta skriver Naomi Abramowics i Expressen.
http://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/inte-bara-darar-som-kritiserar-sverige/
Det finns en anledning till att folk i andra länder, som tidigare har haft en positiv bild av Sverige, börjar svänga i sina åsikter. Tyvärr HAR vi misslyckats i integrationen, även om det verkligen inte är det inferno som Trump vill göra gällande. Men vi borde välkomna de perspektiv som utländska nyhetskällor presenterar. De tvingar oss att se oss själva utifrån. Utan deras rapportering finns en överhängande risk att vi blir blasé inför gängskjutningar, bränder på asylboenden och våldsbejakande extremism.
Det är tråkigt att Sverigebilden har försämrats, men det finns faktiskt skäl för det.
Så långt Naomi Abramowics.
Men att mångfald inte bara är den dans på rosor som politiker ofta vill göra gällande kommer fram alltmer.
Ett Facebookinlägg av en polis och en ny bok av en nationalekonom sätter fart på debatten om invandring och brottlighet igen.
Sverige saknar färsk statistik för att belysa frågan – till skillnad från våra grannländer.
Därför kräver flera politiker en ny utredning, men regeringen anser inte att en sådan skulle tillföra något.
– Det är mycket bättre att ha kunskap om verkligheten än att gissa sig fram, säger den norska invandringsexperten Grete Brochmann.
http://www.expressen.se/nyheter/sprickan-om-invandrare-och-brottsligheten/
Både polisen Peter Springare och Tino Sanandaji, nationalekonom och författare till boken ”Massutmaning” får kritik för att underblåsa rasistiska och invandrarfientliga stämningar i sociala medier – även om det råder enighet om de centrala siffrorna: att det är 2,5 gånger så vanligt att personer födda i utlandet är registrerade för brott jämfört med dem som har två svenska föräldrar.
Boken ”Massutmaning” toppar nätbokhandelns försäljningslistor. Flera bibliotek vägrar köpa in den eftersom den strider mot deras värdegrund.
”Utrikes födda (utgör) 53 procent av dem med långa fängelsestraff, 54 procent av de arbetslösa och mottar 60 procent av de utbetalda socialbidragen. 71 procent av Sveriges barnfattigdom finns bland hushåll med utländsk bakgrund, medan 76 procent av medlemmarna i kriminella gäng har invandrarbakgrund”, skriver Tino Sanandaji 36, själv iransk-kurdisk invandrare.
BRÅ visar dock inte samband mellan nationalitet och kriminalitet sedan 2005. De siffror som redovisas är gamla. Och varken BRÅ eller regeringen vill göra någon ny undersökning. SD vill ha en ny utredning liksom enstaka M- och C-ledamöter. Men regeringen säger nej. Frågan är bara varför. Om man inte vet vari problemet ligger kan man inte göra något åt det.
Antagligen för att man inte vill peka ut vissa grupper och skapa en större segregation än den vi redan har. Men blir inte folk misstänksamma mot ”de andra” om man ger sken av att mörka?
Men både i Sverige och andra länder börjar man i alla fall diskutera problemen.
– Debattklimatet i Norge är mycket öppnare än i Sverige och öppnare i dag än för 10-15 år sedan. Men också Sverige är i färd med att öppna upp, det börjar bli mer legitimt än förr. Flyktingkrisen betydde väldigt mycket för att pressa fram öppenhet om problematiska sidor av invandringen, säger Grete Brochmann, professor i sociologi vid Oslo universitet som nyligen lade fram en stor invandringsutredning på uppdrag av norska regeringen.
– Som samhällsforskare är jag anhängare av bästa möjliga dokumentation av olika samhällsproblem. Om vissa grupper systematiskt har sämre resultat vad gäller kriminalitet, sysselsättning och levnadsvillkor måste vi ha data för att kunna hantera detta som ett politiskt problem.
– Man måste veta hur verkligheten ser ut för att kunna agera konstruktivt. Det finns alltid någon som vill missbruka data, men det är en kostnad man får leva med, säger hon.
– I Danmark är debatten mycket brutal och polariserad. I Sverige är man mycket försiktig med att diskutera kriminalitet och andra problem med invandring. Norge befinner sig mittemellan, säger nationalekonomen Niels Kaergård, professor vid Köpenhamns universitet och tidigare anlitad av danska migrationsdepartementet.
Brås rapport från 2005 visar att det i genomsnitt är 2,5 gånger så vanligt att utrikesfödda är registrerade för brott, jämfört med dem som är födda i Sverige med två svenska föräldrar. För födda i Sverige men med utländska föräldrar är det dubbelt så vanligt att vara registrerad för ett brott jämfört med födda i Sverige med två svenska föräldrar.
När det gäller grova brott där den misstänkte gärningsmannen är en man blir skillnaden – eller överrisken som Brå kallar det – större. Studien visar att överrisken är fyra gånger för utrikesfödda män att vara registrerade för dödligt våld och rån jämfört med män födda i Sverige med svenska föräldrar. Överrisken för utrikes födda män att vara registrerade för våldtäkt eller försök till våldtäkt var ännu högre: 5,1 gånger jämfört med män födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar.
Brå lyfter också fram i rapporten fram att andra faktorer än etnicitet innebär ännu större överrisker. Till exempel är det 3,5 gånger vanligare att män är registrerade för brott jämfört med kvinnor. Och bland personer med enbart förgymnasial utbildning är det nästan sex gånger vanligare att man är registrerad för brott jämfört med personer som har minst en treårig eftergymnasial utbildning.
I oktober 2016 satt 4 231 personer i landets fängelser, enligt Kriminalvården. Av dem var 2 957 personer, alltså nära 70 procent, svenska medborgare.
Att män är överrepresenterade i brottsstatistiken är ju inte något man försöker dölja. Inte heller att de flesta som sitter inne är svenskar. Eller i alla fall svenska medborgare.
Själv är jag för en ny utredning. Ty först om vi vet vilka och varför så kan vi göra något åt det.
Pinglans Tankar - den ej politiskt korrekta bloggen 
Kommentera