Det är inte bara Ivar Arpi som ställer sig frågande till att införa ett tredje kön. Kajsa Ekis Ekman menar att om hela samhället ska ändra sitt synsätt på vad kön är, har det konsekvenser för alla. Vad händer med statistik över könsbaserat våld och löner när vi inte längre kan tala om biologiskt kön? Vad händer med synen på homosexualitet? Vad händer med könsseparatistiska rum som fängelser, omklädningsrum och kvinnojourer?
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/wE8VAP/konet-i-knoppen
Exakt! Kan vi inte tala om män och kvinnor kan vi inte heller tala om mäns våld mot kvinnor. Eller om kvinnors förtal av transsexuella heller, för den delen. Homosexuella skulle aldrig kunna anmäla att det har förekommit våld mot dem på grund av att de har blivit kära i någon av samma kön, om inte kön finns.
Man skulle inte heller kunna diskutera om det heter könsbyte eller könskorrigering då kön inte finns.
Vem kan då avgöra vilket kön någon egentligen tillhör? Ofta blir samma könsroller som feminister vill bort ifrån nu själva beviset för att någon tillhör ett visst kön. I Läkartidningen hävdar överläkarna Louise Frisén, Per-Anders Rydelius och Arne Söder att könsidentitet är medfödd och att ”7 procent av pojkar uppfattas som extremt flickaktiga och något färre flickor som extremt pojkaktiga”. Vad sjutton menas? Vem uppfattar och kartlägger barns beteende efter kön? Man kan tala om könsstereotypa beteenden, men man kan inte säga att en pojke är en flicka för att han leker med dockor eller att en flicka är en pojke för att hon gillar att leka krigslekar.
Enligt den amerikanska organisationen TransYouthProject är en pojke som inte avskyr prinsessklänningar ”könsavvikande” och bör genomgå en utredning om könsidentitet. Om han dessutom vill ha långt hår, leker med flickor och dras till blinkande rosa skor, är han förmodligen en flicka enligt organisationen.
Helt sjukt! Då är man ju som i Iran där man gör könsbyte på homosexuella. Älskar man en kvinna, då ÄR man nu en man, resonerar man där.
Hittills har det funnits en åldersgräns för behandling, men alltfler läkare vill ta bort den. Feministiskt Initiativ vill att åldersgränsen för underlivskirurgi ska avskaffas och att det ska räcka med ”barnets vilja och bästa tillsammans med en vårdnadshavares samtycke”.
Få kan förneka att det finns barn som starkt upplever sig tillhöra det andra könet och som vantrivs i sin könsroll. Men hur etiskt är det att operera bort könsorganen på barn som inte har förmåga att överblicka konsekvenserna? Och riskerar inte denna ”progressiva” hållning att i stället bli till en extremt konservativ syn på kön – bara att då samhället förut tog bort klänningarna från barn med penis, nu behåller klänningen men tar bort penisen? Könsrollerna bevaras, men underlivet ska bort. Kvar är dock idén om att en person med penis ej bör ha klänning, vilket inte är frigörelse från biologism utan motsatsen.
Att kön blir något man själv får definiera har också lett till oväntade konsekvenser, som att våldtäktsmän kan placeras på kvinnofängelser.
Nej, sluta diskriminera transpersoner i stället för att påstå att kön är en social konstruktion!
Kommentera