Inte alls bra att drogtesta

Kring droger finns oerhört mycket känslor, tyck och moral – och på tok för lite evidens och fakta.

Därför uppmanar jag min 14-åring att vägra drogtest i skolan, skriver L-politikern Christina Örnebjär.

https://www.expressen.se/debatt/drogtester-i-skolan-ar-en-riktigt-dalig-ide/

Dels fungerar inte drogtester förebyggande. Men ännu värre är det med den personliga integriteten. Att kalla ett test för frivilligt när den som vägrar i stället automatiskt misstänks vara påverkad är helt förkastligt. Vad händer med oskuldspresumtionen – att du är oskyldig tills motsatsen bevisats?

Det säger Örnebjär, och det säger jag. I skolan, liksom i arbetslivet så finns det också ett maktförhållande att tänka på. Läraren kan sänka elevens betyg, eller i värsta fall stänga av eleven. En chef kan vägra betala dig eller se till att du får sparken.

Och, ja, man FÅR stänga av elever som kan vara farliga för andra. Men att vägra ett urinprov skadar ingen annan. Och vad hände med betydelsen av att man är oskyldig tills motsatsen bevisats? Att vägra pissa behöver inte betyda att du använder droger. Det kan helt enkelt betyda att du inte vill strö urin omkring dig av någon anledning. Det känns genant att pinka eller lämna urin utan uppenbar orsak för dig. Man ska kanske ta till andra åtgärder om man misstänker att en elev eller en anställd har missbruksproblem.

Detta är också en anledning till att jag vill legalisera vissa så kallade droger. Den narkotikapolitik vi har idag gör att folk anses vara skyldiga tills man har bevisat motsatsen genom att göra intrång på din integritet.

Annonser

2 svar so far »

  1. 1

    Asp said,

    Till skillnad mot alltför många inom det egna partiet, så tycks Christina Örnebjär faktiskt vara en verklig liberal. Jag menar inte en gapande, ideologiskt förblindad ”nyliberal”, utan mer åt det klassiskt liberala hållet där individens rätt att få bestämma över sitt liv och sin kropp är ett av de centrala värdena. Christina var för övrigt en av de rekommenderade politikerna när det gäller det så kallade ”Cannabiskrysset” och förespråkar avkriminalisering av eget bruk. Hon är som politiker ett föredömligt undantag i ett land där moralism, tro och tyckande används som argument att förstöra livet för människor som i de flesta fall inte gör en fluga förnär.

    Vad gäller förändring av lagen, så är en avkriminalisering av eget bruk en fullständig självklarhet. Att detta ens är straffbart ser jag som fullständigt oförenligt med vad som påstås vara ett samhälle som värnar om människors rättigheter.

    Legalisering är en i mångt och mycket helt annan fråga. Jag kan begripa varför man tycker att en person som säljer t ex fentanyl ska straffas, att denne i praktiken har sålt något som kan innebära fara för livet. Det finns dock inget stöd för att den nuvarande linjen minskar problemen. När Kanada skärpte lagen kring cannabis, så vittnade kanadensisk polis om att det inte tycktes påverka tillgången nämnvärt, utan resulterade istället i att grövre brottslingar gav sig in i leken. Ju hårdare lagstiftning, ju mer kan man begära för varan, vilket lockar yrkeskriminella som anser att det är värt riskerna. Det här borde inte vara särskilt förvånande, men politiker tycks ha förbannat svårt att begripa detta. Om Sverige fortsätter med sina närmast religiösa fantasier om ett narkotikafritt samhälle allt medan resten av världen styr om mot skademinimerande åtgärder, så kommer allt fler yrkeskriminella söka sig hit. Marknaden kommer att mättas på grund av alltför många aktörer och resultatet kommer att bli en ännu större ökning av det yrkeskriminella våldet.

    En legalisering av åtminstone de substanser där det inte finns något vetenskapligt stöd för att de utgör en allvarlig hälsorisk skulle utan tvivel vara ett hårt slag mot den organiserade brottsligheten. Det borde vara ett mycket starkt argument för en legalisering, i synnerhet när vi talar om cannabis som går åt som smör i solsken, men istället har vi en bisarr situation där både svenska myndigheter och yrkeskriminella vill behålla förbudet.

    Första steget är dock en avkriminalisering av allt eget bruk, samt att man får framställa små mängder för egen konsumtion. Det sistnämnda gör att åtminstone en del brukare inte behöver kontakta yrkeskriminella och därmed inte heller slussa in pengar till den undre världen, men även att man som brukare faktiskt kan vara säker på vad det är man stoppar i sig.

  2. 2

    Sverige fortsätter med sina närmast religiösa fantasier om ett narkotikafritt samhälle allt medan resten av världen styr om mot skademinimerande åtgärder, så kommer allt. Första steget är dock en avkriminalisering av allt eget bruk, samt att man får framställa små mängder för egen konsumtion. Bra sagt! Som i resterande västvärlden, Norge, Fanmark.😀Annika Samuelsson Cederberg


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: