Archive for juli, 2009

Semestertider!

Nu tar Pinglan ledigt från bloggandet ett tag. Under 14 dagar sisådär kommer hon att befinna sig på resande fot.
Men då hon är tillbaka kommer det fortsätta bloggas om ditt och datt och allt som inte är politiskt korrekt.

Det utlovas funderingar kring Borta med vinden och två skilda böcker som fortsätter historien, det utlovas funderingar kring invandringspolitik – både vad som är fel med den och varför folk diskimineras pga etnicitet – och hur vi bör undvika att folk kränks.
Det kommer att skrivas om Asperger syndrom och vad som egentligen ÄR normalt.
Kläder, musik och dans blir det också.
Läser någon detta och har någon önskan om vad ni vill läsa om, så lämna gärna en kommentar om det.

Må så gott alla ni därute i cyberspace!

Leave a comment »

Stockholm Pride och heteronormalitet

Stockholm Pride är i full gång, och heteronormen är temat för i år.
Dock verkar många homosexuella sträva efter sammma mål som heteros – dvs att vara som normen kräver. Många seminarier även där verkar gå ut på att skaffa barn, adoptera barn, hur har du bra sex, etc, etc.
Men vem är egentligen ”normal”? Själv är jag asexuell, kan inte tänka mig för mitt liv att skaffa barn, vill att vissa droger ska vara legala, och kan många gånger tycka att samhället är balkaniserat (se inlägget om Folkhemmets balkanisering). Bör jag också gå med prideparaden för asexuellas rättigheter – eftersom jag ändå antagligen är så långt ifrån heteronormen som man kan komma!?

Och angående barn – både bland homosexuella, heterosexuella, bisexuella, transexuella, transpersoner och asexuella så finns det väl både de som VILL ha barn och de som inte vill. Både de som VILL leva som andra och de som inte vill falla för grupptrycket.

Dock – de som säger att asexuella inte behöver komma ut ur garderoben för att singellivet är vanligt – tja, kom igen när ni har passerat 40-strecket och folk undrar om ni inte tänker gifta er eller skaffa barn. Och om du förklarar så säger folk samma saker till er som till homosexuella – du har inte träffat rätt person än!

Själv skulle jag aldrig gå i en prideparad halvnäck (joddå, sådant sker också – och jag undrar varför – vad har nudism med att göra vem du blir kär i – gå med i en förening för nudisternas rättigheter i stället! – inte springer heteros mer eller mindre nakna för att de är heteros).

Det enda som jag skulle kunna tänka mig att kolla in på årets pride är ett seminarium om Asperger och avvikande sexuell läggning. Homosexualitet (och även asexualitet) är vanligare bland personer med Aspergers syndrom. Beror det på att de inte bryr sig så mycket om normer och har lättare att komma ut, eller känner de att de kan ”välja” annorlunda?
Skulle vara intressant att veta, själv undrar jag ibland om jag har drag av syndromet, jag får iallfall höga resultat på webbtester där man kan se om man har Asperger.

Nä nu är det läggdags för mig.
Ha det bra alla ni därute!

Leave a comment »

Hur desperat kan man vara?

Läste ett inlägg ev en kvinna som tydligen annonserade efter en partner. Hon skriver att hon inte har några drömprinsar i sikte, men hon orkar inte göra något åt sitt utseende. Ja men, klaga! GÖR något åt det då, istället för att bara gnälla!

Hon är kär i en man, som är berest och duktig på att laga mat. En hur trevlig man som helst, men ett stort fel har han. Han odlar cannabis! Kvinnan ber honom sluta, skickar länkar på skadeverkningar av cannabis, men då tröttnar han och gör slut.
Tacka för det! Hade någon velat att jag skulle ge upp MITT liv så skulle då jag inte vilja ha med denna människa att göra. OK, jag kanske inte basunerar ut vad jag tänker och känner alla gånger, men frågar någon, så inte ljuger jag! Nu skulle jag aldrig bli ihop med någon (jag är asexuell), men jag kan inte bygga någon vänskap på det heller.
Kvinnan i inlägget börjar däremot grubbla på om hon någonsin kommer att få någon. Tja, om det handlar om att ge och ta, så kan hon få någon, men om hon vill att folk ska anpassa sig efter henne, utan att hon ger det minsta tillbaka – tja, då lär hon få leta! (Undra på att hon måste gå via nätet för att få kontakt…)
Mannen verkade aldrig påverkad i hennes närvaro, utan var trevlig, möjligen lite väl relaxerad. (Själv börjar hon inlägget med ”det går trögt här på E för mig” – vilket fick mig att småle.)

Börjar ännu mer inse att detta med förhållanden inte är min grej. Dels har jag förstått att jag är asexuell, dels ser jag mer och mer hur desperata folk är och hur konstigt de bär sig åt. Trodde att det var något som gick över när folk passerat tonåren, men nej då!

Damen borde gå vidare med sitt liv, men i flera inlägg så tjôtar hon om killens puffande och att han tyckte att hon borde börja röka på hon också. Han borde acceptera att hon inte vill, hon borde acceptera att han vill, vad är problemet?

Det enda problemet är att cannabis är olagligt, så legalisera nu! Många personer som har VERKLIGA problem som MS, ADHD, Asperger, reumatism skulle kunna få hjälp…

Leave a comment »

Josefin Crafoord i sjukt snygg klänning

Den snyggaste klänningen NÅNSIN som jag sett på någon överhuvudtaget är när Josefin Crafoord var med i andra säsongen av Sing-a-long på TV3. Trots att det är några år sedan nu, så minns jag det än (och, joddå jag har spelat in en repris från programmet). Hon skrev på sin blogg att det var ett second-hand-köp, och att klänningen var en Junior Vogue från 60-talet!
Sjukt snygg var den i alla fall (och Josefin var jättevacker i den).
Undrar som sjutton vad det är för tyg i en sådan klänning, vill ha en sådan jag också…

Kan tyvärr inte lägga upp någon bild på den, den enda bild jag har hittat är från hennes egen blogg på Veckorevyn den 13/9-08, och jag tror inte hon blir sådär jätteglad om jag tar en kopia på hennes bild och lägger upp på en icke politiskt korrekt blogg…

Leave a comment »

Får modeller vara hur GAMLA som helst?

I samma Veckorevyn som jag läste om tomaterna i, så är det en artikel om den sjuka smalhetsen bland modeller. För en gångs skull en sansad artikel om detta ämne. Då man diskuterar smalhetsidealet med folk på jobbet, så hör man saker i stil med att ”Gud så hemskt med dessa anorektiska ideal”. Det kan jag till VISS del hålla med om. Bara till VISS del därför att det verkar helt OK att säga till någon att ”Gud så smal du är”, men inte ”Gud vad du är tjock”. Då man påpekar detta så säger de att det är mer eftersträvansvärt att vara smal än tjock, för smalhet är idealet. Tja, i modevärlden kanske, men inte på de arbetsplatser jag har varit på iallafall.
Där har det snarare hetat att är folk smala, så är de anorektiker, och trots att det har funnits folk där också som är naturligt smala och som t.o.m. vill gå upp i vikt! Hur kul är det om man är smal av naturen att folk tror att man har ätstörningar?
En kommentar om hur smal man är då kan vara lika sårande som en kommentar att man är för tjock. Och är man överviktig är det trots allt lättare att äta mindre och röra sig mer än vad det är för en underviktig att gå upp några trivselkilon.

Även om man ser till modevärlden så funkar det inte heller där så att en modellscout kommer fram till någon med rätt mått men med övertaliga kilon och sägar att ”du kan få jobb på Elite om du bantar”. De flesta modeller är smala av naturen, och får jobb på detta utseende och många gånger hårt jobb (vilket man erfar om man kollar in Top-Modelprogrammen så ser man att det inte bara är att posa och vara söt). Alla modeller berättar inte om droger och smalhets utan många berättar också om sin barndom då de blev mobbade som spinkisar och humlestörer. Modellyrket blev ett sätt att göra något positivt för dem med sina långa smala kroppar.

Där jag inte håller med Veckorevyn i artikeln är att det bara skulle finnas en typ av modeller. Tidningen verkar ha glömt bort att för tio år sedan hade de s.k. mulliga modell-tävlingar, och det var inte mulliga modeller som deltog, utan överviktiga, inte feta, men inte heller dessa modeller såg ut som folk gjorde mest. Jag kan säga att jag blev överlycklig då jag såg en omslagstjej i bikini på framsidan (tror att det var nr 18 1995) som såg ut som en tjej gör. Hon hade mer fett på lår och mage än modellerna, men var mindre kraftig upptill, och hade ändå fina proportioner.

I American Next Top Model, så har de också plus-size-modeller (säsong 10:s Whitney vann t.o.m. tävlingen). Men även där verkar det vara så att de inte får väga lagom mycket. Om de går NER så får de skäll för DET! I de första säsongerna däremot så antingen skällde Janice Dickinson på dem, och då de skulle prova kläder i säsong 3, så fick Toccara elaka kommentarer av någon klädkollektionsfirma.

Men jag kan också sakna en mångfald. Inte bara p.g.a. sjuka ideal, utan p.g.a. att jag helt enkelt vill veta vilka kläder som passar olika typer bäst. Vissa kläder sitter ju inte snyggt ens på modellerna, och då undrar jag vilka kläderna blir snygga på. Jag vill ha tips på vad man kan ha om man är kort & kraftig, lång & smal, lång & kraftig , kort & smal, sådana bröst, sådan rumpa, eller helt enkelt ser ”normal” ut. (Vad nu ”normal” är?) Och, nej, jag tror inte att jag blir snyggare i ett plagg bara för att en snygg modell har det. Det enda som händer med mig är att jag tänker att ”vad ska JAG ha som INTE ser ut så” – eller att jag mår dåligt för att jag inte ser ut så! Agenturerna och reklambyråerna imponerar då inte på mig genom att bara anvädna sig av EN typ av modell.

Med tanke på detta, så söker Veckorevyn modeller i alla storlekar. De talar dock inte om någon över åldersgräns. Kanske borde man söka? Jag ser ”normal” ut med ett BMI på 23,4. Vill de ha mig tro?

Comments (5) »

Se upp med tomater!

Jag läste i Veckorevyn nr 15 i en artikel om katter och allergi att grönsaker i regel är bra för allergiker, men att tomater innehåller ämnen som bidrar till allergier.
Der var väl det jag visste! Tomater är typ det äckligaste som finns att äta, jag skulle inte äta dem ens om kungen såg på!
(Även om många anser dem vara nyttiga – också i denna artikel skrivs det att tomater i regel betraktas som nyttiga.
ÄNTLIGEN har någon insett sanningen om tomaterna!

Leave a comment »

Legalisera – och sluta kritisera!

I Aftonbladet skriver Lisa Magnusson att hon vill att alla droger ska legaliseras. ”Det är ju inte sant som samhället tutat i oss att cannabis är inkörsporten till tunga droger och ond bråd död. Men inte heller är det sant att cannabis är harmlöst som sockerdricka och att det inte finns något som heter haschpsykos, såsom hobbypuffarna vill hävda, ” skriver hon bland annat.

Det är skönt att det finns en och annan som inte tycker att brukare ska straffas. Om de inte kan hantera sitt bruk bör de få hjälp, inte straff. Och de som kan hantera bruket, varför ska de anses som något som är längst ner på samhällets botten, trots att de många gånger har både jobb, familj, hobbies, etc etc och INTE bara spelar dataspel och tänder på.

Magnusson önskar att fler personer som inte verkar helt sönderknarkade borde komma ut som talesmän, men eftersom s.k. vanliga människor har för mycket att förlora på att ”komma ut”, så BLIR det ju så att det många gånger är ”typiska flummare” som talar för saken.

Inte heller håller jag med om att haschpsykoser skulle finnas. Har du anlägg för psykoser, så ligger de latent i hjärnan. De KAN utlösas av cannabis. Eller alkohol. Eller kaffe. Det vanligaste är väl ändå chocker. Eller inga orsaker alls. Sedan är det väl så att folk som mår dåligt ofta dränker sorger i alkohol och droger – och har du anlag för psykoser, är deprimerad och därtill berusar dig, så slår det runt ibland.

Jag tror inte att du blir psykotisk av att röka hasch, snarare är det så att du självmedicinerar med hasch för att du mår dåligt.

Jag håller helt med om att cannabis inte är sockerdricka, men straffet för att ha brukat cannabis är för högt i Sverige.

Leave a comment »